Skrivet av Jorge Capelán
Den inflytelserike analytikern Heinz Steffan Dietrich pà¥talade under
helgen att en statskupp i samma linje som de mot Chávez 2002 och
Allende 1973 är pॠgà¥ng i Bolivia. USA, EU och de multinationella
oljebolagen pekas ut som anstiftare av en statskupp med rasistsika
undertoner: “Alla vill bli av med ‘indianen’ Evo, som stör affärerna,
sà¥som ‘svartingen’ Chávez i Venezuela,” skriver Dietrich.
Konflikten mellan arbetare och kooperativmedlemmar i departementet
Oruro, som de senaste dagarna hade krävt minst 16 dödsoffer och
hundratals sà¥rade, skulle vara en av statskuppens ingredienser.
Konflikten gällde kontrollen över en stor tennfyndighet i Hunani
regionen, där omkring 4 000 kooperativmedlemmar med nära kopplingar
till fd gruvministern Walter Villarroel, försökte ta kontrollen över
fyndigheten genom att med và¥ld driva ut tusentals arbetare i det
statligt ägda gruvbolaget COMIBOL.
Trängd mellan hägerpartiernas anklagelser för passivitet och
kooperativmedlemmarnas aggressivitet tvingades Morales regering att
agera: “Evos regering överraskades av và¥ldet i Hunani, och inför valet
att sätta in armà©n för att döda gruvarbetare ॠena sidan och ॠandra
sidan anklagas för ‘försumlighet’ och ‘frà¥nvaro av statsmakt’, kom det
energiska svaret 30 timmar senare, som skänkte höger mà¥nga politiska-
och propagandapoäng,” skriver Dietrich.
I fredags sade Morales att “en intern och extern sammansvärjning mot
demokratin, min regering och Bolivia” har satts igà¥ng i landet, skriver
den mexikanska tidningen La Jornada.
Regeringens svar har varit att ersätta fd gruvministern Villaroel och
istället utse Josà© Guillermo Dalence Salinas, en fd ledare för
gruvarbetarna. Tidigare under dagen hade regeringen skickat 700 poliser
till regionen som efter överläggningar med gruvarbetarna och
kooperativmedlemmarna tog kontrollen över gruvomrà¥det “utan att använda
en enda tà¥rgaspatron,” förklarade polischefen Isaac Pimentel.
Enligt regeringen har man kommit överens om en “social vapenvila”
mellan parterna. Evo Morales förklarade att han aldrig har
funderat “och inte heller tänker regera med armà©- och polisstyrkorna”
sade att “vi alla har rätt till và¥ra krav, men mà¥ste fॠslut pà¥
sekterismen och individualismen”.
Men gruvkonflikten är bara en av den spända situationens ingredienser.
Enligt Heinz Steffan Dietrich var và¥ldet i Hunani sporrats av uthyrda
krypskyttar, och andra aktörer, som chilenska militärer, är inblandade
i sammansvärjningen.
Den välinformerade analytikern Dietrich har pà¥talat att hemliga
kontakter mellan kuppvänliga officerare har ägt rum de senaste dagarna,
sà¥som det hade hänt i Chile 1973 och i Venezuela 2002 veckorna och
dagarna före statskupperna.
Guvernörerna i de separatistiska gruvdistrikten Beni, Pando,
Santa Cruz de la Sierra och Tarija, som stöds av de multinationella
företagen och av storgodsägarna, hà¥rdnar sina autonomikrav samtidigt
som de förklarar att de inte kommer att acceptera den nya författning
som den konstituerande församlingen diskuterar i La Paz.
I separatistdistrikten har en rad “medborgerliga kommittà©er” grundats
med stöd frà¥n företagare och vissa polisofficerare. Deras retorik, som
pà¥minner om de statskuppvänliga sektorerna i Chile och Venezuela, är
mycket reaktionär och stöds av de privatägda medierna och av delar av
den Katolska Kyrkan.
En arbetsgivarstöd transportstrejk pà¥gà¥r i Bolivia, som den som
inleddes i Chile 1972 och som var en av de faktorer som möjliggjorde
statskuppen mot Allende ett à¥r senare.
Den internationella kampanjen mot Morales regering har varit mycket
hà¥rd nästan frà¥n starten. Frà¥n USA:s terrorstämpling av presidenten Evo
Morales till Tony Blairs (Brittish Petroleum) uppmaningar att inte
investera i Bolivias oljesektor.
Det brasilianska PETROBRAS, som egentligen kontrolleras av Wall Street,
är enligt Dietrich en av de mest aggressiva aktörerna för att försvà¥ra
Bolivias ansträngningar för att ta kontroll över sin egna resurser.
Dietrich, som beskriver det brasilianska bolaget som “en fasad för
USA:s och Storbritanniens oljekrati och finanskapital” uppmanade till
en bojkott av dess produkter i Latinamerika “för att bryta ner dess
parasitära, imperievänliga teknokrati och även för att förstärka Lulas
regering.”
För Heinz Steffan Dietrich är de latinamerikanska oligarkiernas makt
fortfarande orörd trots den vänstervà¥g som sveper över kontinenten.
“Men,” skriver Dietrich, “statskupperna är som bankrà¥nen: de lyckas om
överraskningsmomentet behà¥lls. Detta momentum har de bolivianska
kuppmakarna förlorat.”
Källor:
La Jornada, Rebelià³n